Om man blandar med 50% balsamterpentin ska det stelna efter 6 månader. Använder man bara rå linolja och mättar helt kan det bubbla ut olja flera år efter när solen ligger på. Det behövs syre inne i virket om det ska stelna, därför balsamterpentin.
Jag gillar inte att andas in för mycket balsamterpentin så jag brukar ha det 50% i början ett tag och sedan bara rå linolja. Första svängen brukar jag ha lite Intertox i också.
Ja olja dagligen. Att man brukar olja in den på hösten beror nog på att det dröjer ett halvår innan den ska i sjön så att oljan har en chans att hinna stelna. En del säger att det är bra om båten är svälld och tät när man börjar olja och det brukar den vara på hösten.
Träbåtar
Det är enkelt att vårda och underhålla en träbåt. Allmänt gäller att använda rå linolja och balsamterpentin till impregnering. Mycket och länge. Här gäller att man har en sida, helst insidan, av bordläggningen som är öppen, dvs inte behandlad med något som bildar en tät yta.
För att förstärka träskyddet kan man blanda mer eller mindre andel trätjära i denna olja, särskilt i de sista strykningarna. Andra typer av tillsatser i form av fungicider har vanligtvis begränsad effekt och påverkar oftast linoljan negativt genom oönskad omvandling av den kemiska sammansättningen.
Fortsätter vi med den enkla behandlingen och vill åstadkomma en vattenavvisande ytbehandling på t.ex bordläggningens utsida skall fernissa användas. Ursprungligen är fernissa kokt linolja som efter upprepade strykningar bildar en blank och tät yta. Normalt fordras minst 10, kanske mer än 20 strykningar innan man når dit att ytan är mättad och linoljan kan torka till en fast och hård yta. Under århundraden har fernissan utvecklats från denna denna enkla grund. Syftet har varit att kunna minska antalet strykningar, korta torktiden, öka glansen osv. Tillsatser i form av kinaolja, standolja, används och senare har även alkyder och lösningsmedel tillkommit.
Havsmiljö är en av de tuffaste omgivningar trä kan utsättas för. Fuktväxlingar, temperaturväxlingar, salt, sol, skeppsmask, rörelsekrafter. Det ställer mycket höga krav på de material som kan brukas.
Tätningar av skarvar mellan t.ex bordläggnings- eller däcksplankor, torksprickor, genomföringar och andra hål i skrov och överbyggnader, måste kunna tätas med något som fäster under de mest "vidriga" förhållanden och som tål de rörelser som finns i ett träfartyg. Tätningen får heller inte vara för hård så att den inte kan tryckas ut ur skarven eller sprickan om så fordras.
Ägaren till denna träbåt från 1923 har strukit båten 10 gånger med rå linolja. Oljan har torkat 3 veckor och därefter målats med vår vita linoljefärg 3 strykningar (enligt vår anvisning för utvändig målning) från vattenlinjen och uppåt. Vi fick följande kommentar: "Otroligt dryg färg, jag köpte 2 liter men det gick åt 0,5 liter till 3 strykningar X 10 kvm!"
Mögelrisken uppstår egentligen bara om den oljade ytan lämnas obehandlad i fuktiga miljöer såsom i kölsvin eller rufftak, under däck osv. Jag tycker själv att man skall ytbehandla allt trä i fuktiga miljöer, medan andra föredrar trärent oljat. En linoljad yta i friska luften blir med tiden mattsvart, något man ofta ser i öppna snipor och i sittbrunnar på en del segelbåtar.
Undantagsfallen, då man faktiskt bör späda oljan är:
1 Om man oljar i låg temperatur. Då späder man för att få oljan mer lättarbetad. Ett bättre knep är dock att hålla oljan varm på en liten kokplatta, såsom man gör med tjära och beck.
2 Till första lagret olja på bart trä. Terpentinet löser då upp föroreningar (terpener, olika oxider osv) på träets yta och tillåter oljan att tränga in snabbare. Detta är viktigt på feta träslag som teak. Ett alternativ är att tvätta ytan med aceton eller t-röd innan oljningen.
Ytan skall vara trären. Är ytan nyligen skrapad så har inte så mycket oxider och hartser bildats på ytan, men har den varit exponerad för luft ett tag så kan det vara bra att tvätta den med sprit eller späda oljan med terpentin som nämnts ovan. Man kan olja närsomhelst på året, t o m när båten är nyupptagen och fuktig. Oljan kapillerar in i träets celler och tränger ut vattnet. På vintern värmer man oljan eller späder den för att den skall flyta lättare. Det går också utmärkt att blanda i intertox i oljan om man vill röt- eller mögelskydda träet. Dock förekommer inte röta under vattenlinjen (rötsvamparna behöver luft), så det skall normalt inte behövas utvändigt. Dessutom är rötsvamparna beroende av konstant hög fukthalt, och det är ju just det man undviker genom att impregnera båten.
Oljan skall strykas eller sprutas (helst så "vått i vått" som det är möjligt) tills träet inte suger längre. Första lagret brukar inte tränga in omedelbart, men snart kommer processen igång och då kan det gå fort. Det är inte ovanligt att en gammal torr båt på 7-8 meter suger i sig mellan 50 och 100 liter olja. När mättnaden uppnåtts ligger oljan blank kvar på ytan, och får tvättas bort med t-sprit. Avslutningsvis lägger man ofta ett eller två tunna lager kokt linolja för att bilda ett tunt ytskikt på träet. Detta är inte nödvändigt på en båtbotten, men bör göras på alla ytor som skall fernissas efter oljningen. Även dessa lager avslutas med t-sprit. När impregneringen är klar lämnar man oljan att härda. På vintern - våren så tar det mellan två och fyra veckor. Påbörjar man ytbehandlingen innan oljan är genomhärdad, så finns en risk för "kokning", d v s att solvärmen får ohärdad olja att tränga ut ur träet och bilda blåsor i fernissan/färgen.
