LISTADE DYGDER

https://sv.wikipedia.org/wiki/Dygd
"Dygd (grekiska areté) menar i en vidare bemärkelse ett eftersträvansvärt karaktärsdrag i allmänhet eller i en viss grupp... I dess smalare och traditionella eller klassiska bemärkelse avses med begreppet förverkligandet av en själsförmåga...
Dessa utgör grundvalen för alla andra dygder. Aristoteles utvecklade systemet, med en tudelat dygdbegrepp: dianoetiska dygder som hade med kunskapen att göra, och etiska dygder som var handlingar som grundade sig på medfödda egenskaper. Enligt Aristoteles var den rätta handlingen den som valde mitten av ytterligheter, mesotes, som kanske bäst översätts med lagom...

Sedan mitten av 1900-talet har dock dygdetiken börjat uppleva en kraftig renässans, av flera skäl. Ett skäl är att deontologiska maxim, som exempelvis "det är fel att döda" är generella emedan de tillämpas i partikulära kontexter. Svårigheten ligger då i att veta vad som utgör en instansiering av maximet. Att relatera generella principer till partikulära fall är precis vad som avses med dygden klokhet, vilken alltså behövs också i deontologisk teori."

Listade dygder behöver alltså definieras visavi dess önskvärdhet, exemplifieras och relativiseras för att vara till hjälp vid mina bedömningar i alla de unika omständigheter och tillfällen jag möter.
JAG FRÅGAR MIG SJÄLV (men måste söka svar med hjälp av andras uppfattningar):

Hur skiljer sig olika kulturers uppfattning om vad som är dygder?

Inom vilka ramar kvarstår dom som dygder och övergår inte till icke önskvärda överdrifter?

Hur har åsikterna om dygder förändrats?

Hur kan olikheterna och förändringarna förklaras?

Hur korrelerar ändrade uppfattningar om vad som är dygdigt inom olika aspekter av samma kulturer med varandra?

Vilket sorts och mått av odygdighet kan tolereras inom en grupp utan repressalier?
Går det att utröna med vilka avsikter?
Hur förhåller du dig till egna brott mot din egen uppfattning av dygd?

Vilka dygder fattas i listan?
Kan ett visst överseende också betraktas som en dygd?
Är förlåtsamhet att betraktas som en viktig dygd? Är det en del av världsmedvetenhet?

Kan dygder rangordnas på ett hjälpsamt sätt?


Finns forskning om dygder som kan visa oss var vi befinner oss i teori och praktik? (Det finns självuppskattnings-skalor av olika slag utarbetade via internet men jag vet inte mycket om hur den sortens skalor kan användas i forskning och hjälpsyfte.)


Antika dygder
Den systematiska läran om dygden går tillbaka på den antika filosofin. Från övervägandena hos Platon, Aristoteles, Cicero och stoikerna utvecklades ett system med fyra kardinaldygder:

• rättvisa (dikaiosyne)
• tapperhet (andreia)
• klokhet (prudentia)
• måttfullhet (sofrosyne)

Dessa utgör grundvalen för alla andra dygder. Aristoteles utvecklade systemet, med en tudelat dygdbegrepp: dianoetiska dygder som hade med kunskapen att göra, och etiska dygder som var handlingar som grundade sig på medfödda egenskaper. Enligt Aristoteles var den rätta handlingen den som valde mitten av ytterligheter, mesotes, som kanske bäst översätts med lagom.


https://sv.wikipedia.org/wiki/Preussiska_dygder
Preussiska dygder
("I Tyskland har de preussiska dygderna blivit kritiserade från olika samhällsgrupper.
Inom borgarklassen fanns det ogillande av dygdernas avstånd från naturvetenskaperna och de sköna konsterna.
Det fanns även borgerligt ogillande gällande betoningen på en statsstyrd ekonomi, samt tillika avståndstagande gentemot de soldatmässiga dygderna ordning och lydnad.
Även inom den tidiga tyska arbetarrörelsen fanns det en betydande fientlighet mot dessa två sistnämnda dygder.
1968 års proteströrelser i Västtyskland vände sig mot dygderna lydnad och lojalitet. De ansågs vara mest anknutna med nationalsocialismen, samt stridande mot 68-vänsterns frihetsideal...")

https://sv.wikipedia.org/wiki/Preussiska_dygder#Valda_dygder

• Disciplin (Tyska: Disziplin)
• Uppriktighet (Tyska: Aufrichtigkeit)
• Ödmjukhet eller blygsamhet (Tyska: Bescheidenheit)
• Flit (Tyska: Fleiß)
• Lydnad med hedersamhet (Tyska: Gehorsam)
• Hederlighet (Tyska: -)
• Rättskänsla (Tyska: Gerechtigkeitssinn)
• Gudsfruktan med religiös fördragsamhet (Tyska: Gottesfurcht bei religiöser Toleranz)
• Hårdhet mot sig själv mer än mot andra (Självtuktan)
• Mod (Tyska: Mut)
• Pliktkänsla eller samvetsgrannhet (Tyska: Pflichtbewusstsein)
• Redbarhet (Tyska: Redlichkeit)
• Självförnekelse
• Sparsamhet
• Tapperhet utan självömkan
• Lojalitet (Tyska: -)
• Omutlighet
• Ordningssinne
• Återhållsamhet (Tyska: Zurückhaltung)
• Underkastelse (Tyska: Unterordnung)
• Självuppgivelse
• Pålitlighet
• Punktlighet
• Världsmedvetenhet
• Beslutsamhet (Tyska: Zielstrebigkeit)

https://sv.wikipedia.org/wiki/De_sju_dygderna
De sju dygderna inom katolicismen
"De sju dygderna går tillbaka på en vida läst och uppskattad dikt av 400-talspoeten Aurelius Clemens Prudentius, Psychomachia, som beskriver kampen mellan gott och ont."

Dygderna

Den vanligaste listan med dygderna lyder (på svenska och latin):

1. Ödmjukhet - humilitas (motsats till högmod)
2. Generositet - liberalitas (motsats till girighet)
3. Kyskhet - castitas (motsats till vällust)
4. Medmänsklighet - humanitas (motsats till avund)
5. Måttfullhet - temperantia (motsats till frosseri)
6. Tålamod - patientia (motsats till vrede)
7. Flit - industria (motsats till lättja)

Katolska kyrkan skiljer mellan De gudomliga dygderna:

• Tro, Hopp och Kärlek (där den sistnämnda kommer främst).

Och [Kardinaldygd]]erna:

• Förstånd - prudentia (den främsta dygden).
• Rättvisa - justitia.
• Måttfullhet - moderantia.
• Mod, även styrka eller uthållighet - fortitudo.

https://en.wikipedia.org/wiki/Fugue_state
It is a rare psychiatric disorder characterized by reversible amnesia for personal identity, including the memories, personality, and other identifying characteristics of individuality. The state is usually short-lived (ranging from hours to days), but can last months or longer. Dissociative fugue usually involves unplanned travel or wandering, and is sometimes accompanied by the establishment of a new identity.

LSD Experiment - "Schizophrenia Psychosis Induced by LSD25" 1955 CIA Fun...

"Critically, the researchers showed not only that super-agers had no shrinkage in these brain networks but also that the size of these regions was correlated with memory ability. One of the strongest correlations between brain size and memory was found in an area at the intersection of the salience and default mode networks. Previous research has shown that this region - the para-midcingulate cortex - is an important hub that allows different brain networks to communicate efficiently."
http://medicalxpress.com/news/2016-09-super-aging-older-adults-retain.html

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19636589 ? Paracingulate asymmetry in anterior and midcingulate cortex: sex differences and the effect of measurement technique.

http://journal.frontiersin.org/article/10.3389/fnins.2013.00251/full The role of the midcingulate cortex in monitoring others' decisions

https://en.wikipedia.org/wiki/Crown_glass_(window)

https://en.wikipedia.org/wiki/Bullseye_(target)

"En ämbetsstav med förgylld silvertopp...
De användes av polisens föregångare. Häktningsordern låg inuti. Vid gripandet knackade man med staven...
De utvecklades ur den stav som Underhusets talman har – en stav från 1600-talet. Och den i sin tur utvecklades ur en gammal stridsklubba. 1300-talets stridsklubbor är stavarnas föregångare. Men vid den här tiden hade de mest ceremoniell funktion.
De här ämbetsstavarna har talmannens stav som förebild."

"Most children will learn to read between kindergarten and 2nd grade, but only when someone — a teacher, parent, grandparent, or older friend — teaches them how to do it.

Even if you begin reading aloud to your baby during pregnancy and don't miss a day from birth to age 5, your child will still need to learn how to decode the printed page. The majority of children will pass through several important stages on their way to becoming good readers — that is, able to gain meaning and understanding from the printed page.

You should monitor your child's passage through these various stages to make sure he's on schedule. Most preschoolers are in the prereading stage. Readers in this stage of development should be able to repeat materials that have been read to them over and over, particularly if the books are predictable and contain lots of rhyming words.

Although children at this stage are not really reading in the sense of identifying words on the page, they do engage in "pretend reading" because they understand that books have meaning. They also know that groups of letters written on a page stand for words.

Once your child is in kindergarten, he should learn to hear the differences between the various sounds that letters make. This ability is an important prerequisite to learning to read, and without it, even the best phonics instruction can fail.

In 1st grade, your child should move into the decoding stage, where children begin to associate letters with sounds and spoken words with printed ones. Because children at this stage are still in the process of learning to sound out words, they are able to read only a fraction of the words whose meanings they can understand orally.

As your child becomes less and less dependent on having to painstakingly sound out each word, he will be able to focus more of his attention on the meaning of what he has read and can begin to tackle increasingly difficult books on his own."

Elaine McEwan-Adkins

http://danielcloud.net/in-the-media/articles-blogs/88-darwin-s-snowflake#.V81IHbWqTnU

religion (n.) 

"... According to Cicero derived from relegere "go through again" (in reading or in thought), from re- "again" (see re-) + legere "read" (see lecture (n.)). However, popular etymology among the later ancients (Servius, Lactantius, Augustine) and the interpretation of many modern writers connects it with religare "to bind fast" (see rely), via notion of "place an obligation on," or "bond between humans and gods." In that case, the re- would be intensive. Another possible origin is religiens "careful," opposite of negligens. In English, meaning "particular system of faith" is recorded from c. 1300; sense of "recognition of and allegiance in manner of life (perceived as justly due) to a higher, unseen power or powers" is from 1530s.

To hold, therefore, that there is no difference in matters of religion between forms that are unlike each other, and even contrary to each other, most clearly leads in the end to the rejection of all religion in both theory and practice. And this is the same thing as atheism, however it may differ from it in name. [Pope Leo XIII, Immortale Dei, 1885]"

http://www.etymonline.com/index.php?term=religion