This collection of quotes is being compiled by Lo Snöfall

26 September 2016

LISTADE DYGDER

https://sv.wikipedia.org/wiki/Dygd
"Dygd (grekiska areté) menar i en vidare bemärkelse ett eftersträvansvärt karaktärsdrag i allmänhet eller i en viss grupp... I dess smalare och traditionella eller klassiska bemärkelse avses med begreppet förverkligandet av en själsförmåga...
Dessa utgör grundvalen för alla andra dygder. Aristoteles utvecklade systemet, med en tudelat dygdbegrepp: dianoetiska dygder som hade med kunskapen att göra, och etiska dygder som var handlingar som grundade sig på medfödda egenskaper. Enligt Aristoteles var den rätta handlingen den som valde mitten av ytterligheter, mesotes, som kanske bäst översätts med lagom...

Sedan mitten av 1900-talet har dock dygdetiken börjat uppleva en kraftig renässans, av flera skäl. Ett skäl är att deontologiska maxim, som exempelvis "det är fel att döda" är generella emedan de tillämpas i partikulära kontexter. Svårigheten ligger då i att veta vad som utgör en instansiering av maximet. Att relatera generella principer till partikulära fall är precis vad som avses med dygden klokhet, vilken alltså behövs också i deontologisk teori."

Listade dygder behöver alltså definieras visavi dess önskvärdhet, exemplifieras och relativiseras för att vara till hjälp vid mina bedömningar i alla de unika omständigheter och tillfällen jag möter.
JAG FRÅGAR MIG SJÄLV (men måste söka svar med hjälp av andras uppfattningar):


Hur skiljer sig olika kulturers uppfattning om vad som är dygder?

Inom vilka ramar kvarstår dom som dygder och övergår inte till icke önskvärda överdrifter?

Hur har åsikterna om dygder förändrats?

Hur kan olikheterna och förändringarna förklaras?

Hur korrelerar ändrade uppfattningar om vad som är dygdigt inom olika aspekter av samma kulturer med varandra?

Vilket sorts och mått av odygdighet kan tolereras inom en grupp utan repressalier?
Går det att utröna med vilka avsikter?
Hur förhåller du dig till egna brott mot din egen uppfattning av dygd?

Vilka dygder fattas i listan?
Kan ett visst överseende också betraktas som en dygd?
Är förlåtsamhet att betraktas som en viktig dygd? Är det en del av världsmedvetenhet?

Kan dygder rangordnas på ett hjälpsamt sätt?


Finns forskning om dygder som kan visa oss var vi befinner oss i teori och praktik? (Det finns självuppskattnings-skalor av olika slag utarbetade via internet men jag vet inte mycket om hur den sortens skalor kan användas i forskning och hjälpsyfte.)


Antika dygder
Den systematiska läran om dygden går tillbaka på den antika filosofin. Från övervägandena hos Platon, Aristoteles, Cicero och stoikerna utvecklades ett system med fyra kardinaldygder:
Dessa utgör grundvalen för alla andra dygder. Aristoteles utvecklade systemet, med en tudelat dygdbegrepp: dianoetiska dygder som hade med kunskapen att göra, och etiska dygder som var handlingar som grundade sig på medfödda egenskaper. Enligt Aristoteles var den rätta handlingen den som valde mitten av ytterligheter, mesotes, som kanske bäst översätts med lagom.


https://sv.wikipedia.org/wiki/Preussiska_dygder
Preussiska dygder
("I Tyskland har de preussiska dygderna blivit kritiserade från olika samhällsgrupper.
Inom borgarklassen fanns det ogillande av dygdernas avstånd från naturvetenskaperna och de sköna konsterna.
Det fanns även borgerligt ogillande gällande betoningen på en statsstyrd ekonomi, samt tillika avståndstagande gentemot de soldatmässiga dygderna ordning och lydnad.
Även inom den tidiga tyska arbetarrörelsen fanns det en betydande fientlighet mot dessa två sistnämnda dygder.

1968 års proteströrelser i Västtyskland vände sig mot dygderna lydnad och lojalitet. De ansågs vara mest anknutna med nationalsocialismen, samt stridande mot 68-vänsterns frihetsideal...")

https://sv.wikipedia.org/wiki/Preussiska_dygder#Valda_dygder
  • Disciplin (Tyska: Disziplin)
  • Uppriktighet (Tyska: Aufrichtigkeit)
  • Ödmjukhet eller blygsamhet (Tyska: Bescheidenheit)
  • Flit (Tyska: Fleiß)
  • Lydnad med hedersamhet (Tyska: Gehorsam)
  • Hederlighet (Tyska: -)
  • Rättskänsla (Tyska: Gerechtigkeitssinn)
  • Gudsfruktan med religiös fördragsamhet (Tyska: Gottesfurcht bei religiöser Toleranz)
  • Hårdhet mot sig själv mer än mot andra (Självtuktan)
  • Mod (Tyska: Mut)
  • Pliktkänsla eller samvetsgrannhet (Tyska: Pflichtbewusstsein)
  • Redbarhet (Tyska: Redlichkeit)
  • Självförnekelse
  • Sparsamhet
  • Tapperhet utan självömkan
  • Lojalitet (Tyska: -)
  • Omutlighet
  • Ordningssinne
  • Återhållsamhet (Tyska: Zurückhaltung)
  • Underkastelse (Tyska: Unterordnung)
  • Självuppgivelse
  • Pålitlighet
  • Punktlighet
  • Världsmedvetenhet
  • Beslutsamhet (Tyska: Zielstrebigkeit)

https://sv.wikipedia.org/wiki/De_sju_dygderna
De sju dygderna inom katolicismen
"De sju dygderna går tillbaka på en vida läst och uppskattad dikt av 400-talspoeten Aurelius Clemens Prudentius, Psychomachia, som beskriver kampen mellan gott och ont."

Dygderna

Den vanligaste listan med dygderna lyder (på svenska och latin):
  1. Ödmjukhet - humilitas (motsats till högmod)
  2. Generositet - liberalitas (motsats till girighet)
  3. Kyskhet - castitas (motsats till vällust)
  4. Medmänsklighet - humanitas (motsats till avund)
  5. Måttfullhet - temperantia (motsats till frosseri)
  6. Tålamod - patientia (motsats till vrede)
  7. Flit - industria (motsats till lättja)
Katolska kyrkan skiljer mellan De gudomliga dygderna:
  • Tro, Hopp och Kärlek (där den sistnämnda kommer främst).
Och [Kardinaldygd]]erna:

Blog Archive